Nu är vi tillbaka hemma i vårt älskade hus. Men som jag saknar den här utsikten och den fantastiska soluppgången från vår terass på hotellet i West Hollywood där vi bodde sista tio dagarna.
Bäst var morgnarna när jag gick upp före min sovande familj för en walk i Runyon Canyon innan jag slöt upp med dem i hotellfrullen.
Här är en väldigt mörk och suddig bild på mig och magen på terassen från sista kvällen. Men ni anar ändå Los Angeles by night i bakgrunden.
Just nu lider jag utav en galen JetLag, det har blivit två sömnläsa dygn för mig så nu håller jag tummarna för lite, lite mer sömn i natt.